Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
porträtt i tidens yppiga stil, bland andra de bekanta
så kallade skönheterna i Hampton-court, afbildningar
af en rad med damer vid Carl II:s hof.
72:a st.
Jag kan bli törstig som en dansk, hvar gång Jag ser
hans remmare.
Om jag icke misstager mig - säger Byron - är »dansken»
en af dem Jago betecknar såsom »snälla att kröka på
armen».
74:e st.
Att dock de gamle föredömet gifvit Syns af Homeri
»fartygskatalog».
Läsaren erinrar sig de ett-tusen ett-hundra-åttiosex
med krigsmän fylda skepp, som de grekiske stameheferne
förde mot Troja, efter hvad Homerus angifver uti
Iliadens 2:a sång, v. 494-760.
78:e st.
Ja, Nimrod bytte slätterna vid Dura. I Assyrien.
81:a st.
Men trampar man ej ned med hela skon, Så det i korus
skriks »åt f änders, hexa», Kan litet hvar få lejd
för sin person.
Hexans ord hos Shakspeare (Macbeth, I. 3):
Ett sjömansvif kastanjer bar i förklä’t
Och mumsa’, mumsa’, mumsa’; - »tag hit», sad’ jag;
»Ät fanders, hexa», sad’ den leda koiian.
Sista raden i samma stanz.
»Omne tulit punctum quce misadt utile dulci» är ett
lån från Horatii (Ep. ad Pis. v. 343): Omne tulit
punctum qui, etc.
Så var der hertigen af Ambition, »Hvar tum en»
- hertig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
