Med penna och tallpipa / 12 (1945) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En husar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prästen drack endast i smyg och helst eau-de-cologne,
emedan han tyckte att brännvin var för duvet, sedan
hans avlidna maka för att rädda honom från delirium
börjat blanda hans
ranson med vatten.
Och nu som änkling
hade han fortsatt
med luktvattnet,
vilket hämtades lådvis
från närmaste stad.
Under supén
upprepades hans
vandringar till
sängkammaren allt oftare
och för var gång
han återkom till
sällskapet var han
rödare i ansiktet
och spred en
bedårande doft
omkring sig — snus,
det infernaliskt luktande hårvattnet och eau-de-colognen!

Gamle kammarjunkaren.

Man berättade för övrigt att han varje julaftons
morgon plägat få en ny ylletröja av sin fru. När den
nya tröjan skulle tagas på, vilket skedde under en
viss högtidlighet, måste han först plocka bort resterna
av den gamla, som suttit på hela året i ett sträck.

Hinc illi odores!

Jag tyckte att Lans var den finaste på hela
prästgårdssupén — med sina vita vantar och sin vita
halsduk, en svart livrock som han sytt själv och som satt
som ett korvskinn på hans eleganta figur. Inte ens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>