Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålandsmystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och det var alldeles säkert att trollen hade sitt
hemvist där. Där bodde rävar och grävlingar också, men
de levde tillsammans med de grå trollgubbarna och
skaffade mat åt dem. Där bodde också skogsrået,
som såg ut som ett tråg baktill. Och rået fick ibland
barn med någon dum dräng som gått vilse i skogen.
Johan i Måsaröjera var ättling av fördrängen hos
patron på Östraby och ett rå. Det kunde man se,
för han hade inga örlappar och hans hår var närapå
kritvitt. Fördrängen hade inte heller betalat ett öre
för sin son.
— När en har blett lurater å ett rå, så... Men
fördrängen ansågs inte riktigt klok, »fast det är väl ingen
skillnad på, om en bler lurater å e vanli flecka eller
å ett rå».
Jag tyckte att fördrängen hade rätt.
Låt mig nu äntligen komma in i min egen
småländska mystik. Kanske tycker ni att det är konstigt
att jag nuförtiden helst målar blommor? Men ingen
sentimentalitet är notorisk i detta fall.
Jag målar en blomma på samma sätt som jag
använder en modell. Jag begagnar mig av den och
utnyttjar den i mina syften. Jag kan sitta med
mikroskop och förälska mig i en blommas detaljer. Jag kan
måla en krösonblomma hundra gånger större än den
verkligen är och tvinga dess skära kalk att bli en
exotiskt underbar klocka, stor som en kyrkklocka.
Men det är inte det jag särskilt vill åt. Jag studerar
växternas liv och förstorar för att visa hur nära
besläktat det är med vårt eget och hur liten skillnaden
är mellan alla varelser.
Allt detta är ju helt naturligt och inte alls konstigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
