- Project Runeberg -  Med penna och tallpipa /
78

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålandsmystik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man som kunde arbeta som ingen annan. Han höll
sig med häst, en liten lurvig, gul kamp. Om vintrarna
körde han kol och det var en vild njutning för mig
att sitta med honom på kolryssen, svart om ansikte
och händer, för att inte tala om kläderna, och veta
sig vara med i en lång svart fora som körde som i
galenskap på de smala backiga skogsvägarna. Vi sjöngo
vårt hemlands vilda melodier i utförsbackarna.
Runtomkring stod skogen vit. Det rök om de svettiga
hästarna och ur våra munnar.

På ett ställe gick vägen förbi en liten gård som låg
översnöad vid en gölkant under ett högt stalp. Och
på stalpets krön låg ett jättekast, ett väldigt
flytblock. Jag undrade varför ingen hade rullat ned det.
Det såg ut som om helt litet kraft skulle ha behövts
att få det utför branten.

— Å nej, sade Calle, det är inte så lätt som det
ser ut, och för resten bor det otyg under stenen.
Det lyser ibland om kvällarna där oppifrån. Där ligger
väl någon skatt, kan jag tro. Men om en skulle välta
ner stenen så skulle den gå mittigenom lagårn hos
bonden nedanför. Jag minns när jag var ung i tiden.
Då brukade vi några stycken pojkar rätt ofta gå till
Skurugata om söndagarna och ha flickor med oss,
som vi skojade och tosades med. Den bonden som
hade gården då, var en så’n där baptist eller mormon
eller läsare och dum var han så det förslog. Men han
var en smiler och var nog svart ini själen, för vi
hade fått reda på att han tog hem en ankare brännvin
då och då från bolaget i Eksjö, fast han gunås inte
skulle nyttja starkt. Han låg väl inne och snuttade
brännvin för sig själv, för han var en snåljåp som aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:55:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tallpipa/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free