Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i familj och att alla ungkarlar och löshästar få något
varmt i sig på julafton. Skulle någon trots denna min
önskan hotas att bli lämnad ensam åt sig själv i ett
kroghörn, vill jag berätta en liten historia, som
möjligen skall komma hans utsikter att ljusna, om han är
en klipsk karl.
Notarien Lundvall innebodde hos en familj, kamrer
Sandquists, men blev aldrig inbjuden till de större
högtiderna. Särskilt den jul om vilken jag vill tala, hade
han inga pengar och kunde ej resa hem, varför han
väntade en invit av sitt värdfolk, men denna uteblev.
Han satt inne på sitt rum till framåt middagen och
tog så på sig överrocken för att gå till sin hushållsskola.
Lundvall kände sig bitter då han öppnade tamburdörren
och gick ut i förstugan. I halvmörkret stötte han på
en springpojke som bar på en större taklampa.
— Bor överste Kammarlås här? frågade pojken. Jag
skulle lämna en taklampa.
— Ja, svarade Lundvall efter en sekunds betänkande.
Översten bodde i verkligheten i våningen över, och
taklampan skulle nog komma fram till sin
bestämmelseort, fast Lundvall ville rädda sin jul med dess
tillhjälp.
— Det var bra, återtog Lundvall. Här har du en
tolvskilling. Jag skall i alla fall in och tar med mig
lampan.
Pojken gick, Lundvall kånkade in lampan i köket och
sade till pigan: — Här är en julklapp till kamrerskan.
Men säg ingenting om att jag lämnat den, ty då
blir ni evinnerligt olycklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
