Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägen och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnvägen i hela sin längd öppnades för trafik — år 1874
— blev min far inspektor vid Bohults station ej långt
från Oskarshamn och året därpå konstruerade han en
pall åt mig att stå på när jag telegraferade, ty jag var
så liten att jag eljest icke skulle ha nått upp till
morseapparatens nyckel. Det dröjde icke länge förrän jag
kunde sköta en telegrafists alla åligganden. Jag kan —
skulle jag tro — ännu telegrafera, fast efter det gamla
morsealfabetet, som i stort sett är detsamma som det
nya internationella. I alla händelser kan jag utan
ringaste besvär göra mig förstådd på en morseapparat.
Engelska ingenjörer byggde banan och engelska
arbetsförmän kommenderade den invasion av rallare,
som översvämmade våra småländska ängder. Bland
mina första lekkamrater voro sönerna till en
verkmästare Baff, en renodlad underhuggare. Att pojkarna
Baff icke lyckades demoralisera mig, är ganska
underbart, ty de försökte införa londonbusars ton och
degeneration hos oss lantliga oskulder. Under mina
första medvetna barnaår fick jag bli vittne till mycket
av det som kan försiggå i en millionstads gränder.
Jag stirrade på alltsammans med öppna ögon men
ungefär som man ser på en annan planet. Jag var
strängt hållen hemma och absolut naiv i sund mening.
Jag liksom kände i luften att något försiggick omkring
mig, som icke var riktigt.
Rallarna terroriserade trakten utmed banan.
Slagsmål och mord voro icke sällsynta. Och mitt i hopen
av skränande vilddjur som slogos med buteljer och
andra tillhyggen gingo vi barn och betraktade dessa
uppträden som helt naturliga. Två saker lärde vi
oss — att icke förvånas över något och att icke bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
