Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Minnie och hennes Snöflock (Efter Engelskan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gubben Harley blef ytterst förvånad, när
sällskapet inträdde, och ännu mera, när lian
såg, att de togo upp mattan i bänken och
dynorna, som han så varsamt ditlagt. När han
ändtligen förstod, hvad meningen var, påstod
han, att de voro galna, som sökte en katt på
ett sådant ställe. I början var allt tyst under
golfvéit, och till Minnies förskräckelse anmärkte
Morris, att det vore ändå synd att taga upp
de nya bräderna, när det hela blott kunde vara
ett misstag. Då kastade hon sig på golfvet
och ropade: »Snö, Snö!» med den silfverklara
barnarösten, hvartill det lilla djuret så ofta
svarat med att hoppa på hennes knä eller
axel.
Och hur stor blef hennes glädje, när ett
svagt jamande hördes frän det ena hörnet:
timmermannen hörde det straxt och började
oförtöfvadt rifva upp bräderna. Efter ett par
minuter gaf Minnie till ett skri af förtjusning,
ty hennes skarpa ögon hade upptäckt en liten
livit totte, som låg derunder och nu började
röra och räta pä sig, när ljuset och den friska
luften strömmade in.
Det var i sanning stackars Snö, nästan
ihjälsvulten och för svag att stå på sina ben,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
