Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tecken. Av särskilt intresse för frågan om runmagiens samband
med andra folkslags bokstavsmystik är Olsens iakttagelse rörande
en senromersk magisk inskrift: att i denna ena raden innehåller
12 bokstäver och den andra jämnt dubbla antalet, alltså 24, torde
icke vara en tillfällighet (jfr nedan s. 8).
Runorna äro, som vi veta, ett lån från grekernas och romarnas
skrift. Har nu detta lån huvudsakligen gjorts i magiskt syfte,
måste den talmystik, som reglerat de äldsta runornas
sammanfogning vid åstadkommandet av magiska inskriptioner, även vara
ett lån från den senantika kulturvärlden. Den, som vill
komma runornas magiska hemlighet på spåren, bör därför studera
den romerska kejsartidens latinska och grekiska inskriptioner av
bokstavsmystisk karaktär. Kan man här finna vissa talsymboliska
principer, har man all rätt att förmoda, att samma eller därmed
nära befryndade metoder använts av utövarna av den äldsta
germanska runmagien vid deras kortfattade inskriptioner på amuletter,
vapen och allehanda redskap.
Magnus Olsen har i sin studie anknutit till religionshistorikern
Albrecht Dieterichs intresseväckande uppsats om »alfabettrolldom»,
offentliggjord i början av detta århundrade [1]. Två decennier senare
har Franz Bolls lärjunge Franz Dornseiff ägnat en hel dissertation
åt samma ämne [2]. Avhandlingen, som bygger på Dieterichs
banbrytande uppslag, lämnar ett betydande material för studiet
av antikens bokstavsmystik och framhäver, att denna — liksom
skriften över huvud — måste ledas tillbaka till orienten. De första
kända fallen av s. k. »gematri», bokstavsvägning, en art av alfabetmagi,
med vilken vi nedan skola stifta ingående bekantskap, har
forskningen uppdagat på babyloniska tegel i det åttonde århundradet
före vår tidräkning. Bruket av »talbokstäver» i egentlig
bemärkelse är dock enligt Dornseiff en speciellt grekisk uppfinning [3]. Redan tidigt ha särskilt pythagoreerna varit inne på spekulationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
