- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
2

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tecken. Av särskilt intresse för frågan om runmagiens samband
med andra folkslags bokstavsmystik är Olsens iakttagelse rörande
en senromersk magisk inskrift: att i denna ena raden innehåller
12 bokstäver och den andra jämnt dubbla antalet, alltså 24, torde
icke vara en tillfällighet (jfr nedan s. 8).

Runorna äro, som vi veta, ett lån från grekernas och romarnas
skrift. Har nu detta lån huvudsakligen gjorts i magiskt syfte,
måste den talmystik, som reglerat de äldsta runornas
sammanfogning vid åstadkommandet av magiska inskriptioner, även vara
ett lån från den senantika kulturvärlden
. Den, som vill
komma runornas magiska hemlighet på spåren, bör därför studera
den romerska kejsartidens latinska och grekiska inskriptioner av
bokstavsmystisk karaktär. Kan man här finna vissa talsymboliska
principer, har man all rätt att förmoda, att samma eller därmed
nära befryndade metoder använts av utövarna av den äldsta
germanska runmagien vid deras kortfattade inskriptioner på amuletter,
vapen och allehanda redskap.

Magnus Olsen har i sin studie anknutit till religionshistorikern
Albrecht Dieterichs intresseväckande uppsats om »alfabettrolldom»,
offentliggjord i början av detta århundrade [1]. Två decennier senare
har Franz Bolls lärjunge Franz Dornseiff ägnat en hel dissertation
åt samma ämne [2]. Avhandlingen, som bygger på Dieterichs
banbrytande uppslag, lämnar ett betydande material för studiet
av antikens bokstavsmystik och framhäver, att denna — liksom
skriften över huvud — måste ledas tillbaka till orienten. De första
kända fallen av s. k. »gematri», bokstavsvägning, en art av alfabetmagi,
med vilken vi nedan skola stifta ingående bekantskap, har
forskningen uppdagat på babyloniska tegel i det åttonde århundradet
före vår tidräkning. Bruket av »talbokstäver» i egentlig
bemärkelse är dock enligt Dornseiff en speciellt grekisk uppfinning [3]. Redan tidigt ha särskilt pythagoreerna varit inne på spekulationer


[1] Dieterich, ABC-Denkmäler (Rheinisches Museum 56, 1901, s. 77 ff.);
uppsatsen är omtryckt med vissa tillägg i Dieterichs »Kleine Schriften», s. 202 ff.
[2] Dornseiff, Das Alphabet in Mystik und Magie (1922), ΣΤΟΙΧΕΙΑ, Heft 7
(2:dra uppl., 1925, är i fråga om s. 1—168 identisk med 1:sta uppl., skiljer sig blott
från denna genom 22 ss. »Nachträge und Berichtigungen». Endast då det är
fråga om tillägget, är sålunda en särskild hänvisning till 2:dra uppl. behövlig.
[3] Intressant vore dock att undersöka, om icke redan egyptierna, vilkas
alfabet till sist kom att bestå av 24 konsonanttecken, esoteriskt använt dylika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:57:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/talmystik/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free