- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
26

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett bokstavsmystiskt konststycke, som kallades notarikon[1]. 153 fiskar sade alltså: Ἰησοῦς Χϱιστὸς Θεοῦ Ὑιὸς Σωτήϱ — κὐϱιός ὲστιν. (är herre).

5. Med största sannolikhet torde ytterligare några exempel på bokstavsmystik vara att finna i Nya testamentets texter. Utan att vilja framhäva mina observationer såsom fullt säkra belägg på medveten gematri kan jag t. ex. hänvisa på, att i Uppenbarelsebokens nittonde kapitel den mystiske och onämnde ryttaren på den vita hästen (vers 11) kallas πιστὸς καὶ ἀληϑινός (»trofast och sannfärdig»), varvid talvärdet av de båda adjektiven är 179 (96 + 83). I en följande vers (13) kallas han ὁ λóγος τοῦ ϑεοῦ (Guds ord) — talvärde 179 (15 + 62 + 54 + 48). Och talvärdet i ὁ ὑιὸς τοῦ ϑεοῦ (Guds son) är ävenledes 179. Ordet (λóγος) är ju Guds son (jfr Joh. ev., kap. 1). Bousset (Die Offenbarung Joh., s. 495) motsätter sig visserligen tolkningen, att ryttaren på den vita hästen skulle vara Messias, jag finner dock icke hans tvivel befogade. Vem skulle nämnas »konungarnas konung» och »herrarnas herre» (vers 16), om icke Kristus själv? I vers 15 säges ju: »Och han skall styra dem med järnspira», en hänsyftning på psalm 2, 9, där otvivelaktigt Messias åsyftas. Johannesevangeliets första rad skulle då sannolikt även vara av bokstavsmystisk karaktär: ὁ λóγος (ordet) = ὁ ὑιὸς (sonen) — »I begynnelsen var Ordet (= Sonen)». Ett annat fall av gematri är törhända stjärnnamnet ἂψινϑος (malört) i Uppenbarelsebokens åttonde kapitel: ἀστὴϱ μέγας καιόμενος ὠς λαμπάς (»en stor stjärna brinnande som ett bloss»). Morgonstjärnan var en symbol för Jesus, jfr Uppenb. 22, 16: ἐγὠ εἰμι ἡ ῥίζα καὶ τὸ γένος Δαυείδ, ὁ ἀστὴϱ ὁ λαμπϱὸς ὁ πϱωϊνός (»jag är telningen från Davids rot och kommen av hans släkt, jag är den klara morgonstjärnan»). Talvärdet i ἂψινϑος och i Ἰησοῦς är detsamma: 87.

6. Slutligen kan i detta sammanhang påpekas, att vid de hellenistiska kristnes fixerande av tiden för Jesu födelse[2] måhända bokstavsmystisk spekulation kan ha varit medbestämmande. Det har antagits, att de kristne övertagit den 25 december såsom Kristi födelsedag från Mithraläran, enär solguden Mithras


[1] Jfr Dornseiff, Das Alphabet, s. 136 ff.
[2] Evangelierna ge som bekant ingen hållpunkt för bestämmande av tiden för denna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:57:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/talmystik/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free