- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
74

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

etern, den senare hade däremot tendensen att sjunka ned till den fuktiga moder Jord[1]. Runnamnet med betydelsen ’is’ kan därför tänkas stå såsom en symbol för köldens magiska kraft. Såsom i nästa kapitel skall visas, lämnar oss Eddasångernas magi belägg på, att den galderkunnige nordbon tillmätte tiotalet kraft att betvinga själar, vilka lämnat sina kroppar (hamnar) för att nattetid färdas omkring i luften — de s. k. »tunridorna», som omnämnas i den tionde av Odens trollsånger (jfr § 40, 10). Vi skola även finna exempel på tiotalets »kall»-görande, d. v. s. dödande makt i galderdiktning och runmagi (jfr § 45, 3 och § 61). Att tiotalet och tal, som innehålla detsamma (multipler därav), äro olycksbringande torde ha varit en gemensam arisk föreställning, om icke ännu äldre. I det nutida Indien anses alla tal, som sluta på noll, vara olycksbringande, varför t. ex. pärlband i regeln uppvisa ett ojämnt antal pärlor[2].

27. Runan ᛃ, ursprungligen tecken för j-ljudet, har i den magiska runföljden liksom i futharken följt efter i-runan och bör sålunda tilldelas talvärdet 11. Dess angelsaxiska namn är géar ’år’. Härtill svarar fullständigt det fornisländska namnet ár ’år’, som förutsätter ett samnordiskt *jära, vars j liksom övriga j i uddljud gick förlorat i det sjätte århundradet (varefter tecknet började användas som vokaltecken). Denna runa har tydligen varit fruktbarhetens symbol inom den gammalgermanska bokstavsmagien. Fruktbarhetsguden Frö nämnes ju árguð på fornisländska, och i åtskilliga runinskrifter har runan ᛃ, brukad såsom lönnruna, betydelsen ’äring, årsväxt’ (jfr § 56 och § 64). Att talet 11 tillmätts betydelse såsom gynnsamt för fruktbarhet framgår av många folks magiska bruk. Hyltén-Cavallius berättar från norra Småland[3]: »När käringen lägger hönan på ägg, iakttager hon, att lägga ett hästsko-söm ibland äggen och säga:

»Jag lägger min höna på elfva ägg;
jag sätter min fot emot femte vägg.
Tio hönor och en tupp!»


[1] Jfr Eisler, Weltenmantel und Himmelszelt, s. 557.
[2] Jfr v. Glasenapp, Der Hinduismus, s. 372.
[3] Jfr Wärend och Wirdarne 1, s. 386.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:57:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/talmystik/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free