- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
75

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hon tror sig på detta sätt få många hönor i kullen». — Vore det här fråga om, att blott hönorna skulle bli fler än tupparna, kunde det lika väl ha hetat »tio ägg» och »nio hönor och en tupp». Talet elva har nog sin särskilda betydelse, ärvd från en för länge sedan svunnen tid[1]. I en serie talramsor, som samlats av H. F. Feilberg[2], finna vi, att 11 ovanligt ofta förbindes med feminina djur, kvinnor eller bröllop: »elleve gjejter uti fjella», »onze mille vierges», »11 piger, som er bedragne», »11 ladies dancing», »onze truies», »11 holdt a mit brøllup». Sägnen om Ursula och 11000 jungfrur torde vad talmystiken beträffar gå tillbaka till forngermansk föreställning. Ursula fortsätter med all sannolikhet en förkristen fruktbarhetsgudom (Nehalennia), och i många trakter av Tyskland säger man ’Urschelberg’ efter Ursula i st. f. ’Venusberg’[3]. Måhända ligger en urgammal talmystisk observation till grund för uppfattningen av talet 11 såsom symboliskt för fruktbarhet och årsväxt. Ett solår (365 dagar) överskjuter ett månår (354 dagar = 12 × 29½) med just elva dagar. För att ett verkligt år skulle gå till ända, måste 11 dagar förflyta över det gamla månåret. Dessa 11 dagar antogos väl därför utöva ett sällsport magiskt inflytande på årets växtkraft[4]. Att talet 11 betraktats såsom symboliskt för fruktbarheten hos mithraisterna, låter sig icke direkt bevisa[5]. Att så emellertid varit förhållandet är rätt troligt, ty hos iranernas systerfolk de ariska indierna uppträder talet 11 vid religiösa ceremonier, som troligen varit eller ännu tydligen äro förknippade med fruktbarhetsriter: vid fullmåneoffret bragtes åt Agni-Soma en kaka på elva små skålar[6],


[1] Här kan erinras om de elva äpplen, som Skirne bjuder Gerd från Frö (árguð), jfr Skirnismál, str. 19. Magnus Olsen har visserligen föreslagit läsarten ellilyf = ’lægemiddel mot alderdom’ (jfr Festskrift til Torp, s. 116). De två handskrifterna ha dock bägge ellifu = 11, vilket mycket väl kan vara det ursprungliga, Eddadikten är ju full av talmystiska antydningar.
[2] Tallene i folkets brug og tro, Dania 2, s. 185 ff.
[3] Jfr Güntert, Kalypso, s. 97.
[4] Eller ock går denna talmystiska föreställning tillbaka till en tid, då zodiaken hade blott elva stjärnbilder (jfr Boll, Sternglaube und Sterndeutung3, s. 7).
[5] Deras fruktbarhetsgud var Kronos-Saturnus med tillnamnet Frugifer.
[6] Jfr Vodskov, Sjæledyrkelse og Naturdyrkelse 1, s. 435. Om sambandet mellan Soma och månen samt denna himlakropps betydelse för fruktbarheten, jfr Wilke, Die Religion der Indogermanen, s. 145 ff., 155 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:57:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/talmystik/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free