Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomliga dialogen mellan honom och det som kvinnligt tänkta onda väsendet Druǰ: den demoniska Druǰ redogör här inför den spörjande guden om sina fyra olika havandeskap[1]. Det är därför tänkbart, att man i forntidens Persien anropat Sraosha vid någon ceremoni med offerriset för en god och världsfrämjande fruktsamhet (Sraosha nämnes »den rene, den sköngestaltade, den segerrikt slående, den världsfrämjande»)[2]. I fornindisk mystik var 17 fruktbarhetsguden Prajāpatis heliga tal[3]. Överensstämmelsen med den för fruktsamheten betydelsefulla björkrunans tal torde dock kunna bero på en ren tillfällighet. Att finna en förbindelseled mellan fornpersisk och fornindisk talmystik är väl i detta fall knappast möjligt. I heden tid lär enligt en uppgift björken ha varit helgad åt Frigg[4]. Såsom vi i det följande skola se, stämmer detta utmärkt med talmystiken i vissa galdrar och magiska runinskrifter, som otvivelaktigt eller med största sannolikhet kunna bestämmas såsom ägande betydelse just för kvinnokönet (jfr § 40, 17, § 44, 4, § 45, 2, § 67, 22-3).
32. Såsom ursprungligt namn på runan ᛖ, n:r 19 i futharken och sålunda med verkligt talvärde 18 enligt den teori vi följa, har föregående forskare antagit ett forngermanskt ord med betydelsen ’häst’. Såsom stöd härför har man åberopat det angelsaxiska runnamnet eh, som eljest betyder ’häst’, en betydelse, till vilken runsångens ordalag väl passa[5]. Runans nordiska namn är okänt, då den försvunnit ur den yngre runraden. Salzburghandskriften anger dess gotiska namn vara eyz utan angivande av betydelsen. Hästen är utan tvivel ett i hög grad magiskt djur, särskilt hos indoeuropéerna[6]. Hästhuvudet tillhör ju än i dag svartkonstens rekvisita. Ett av fornindiernas viktigaste offer var ett hästoffer (aevamedhaoffret). Hos kelter, romare och slaver stod hästoffret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
