- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
93

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bivrost, som också kallas Åsabron. Åsarnas hästar heta sålunda: Sleipne är den bästa, den tillhör Oden» o. s. v. Att Oden här tänkes spela den ledande rollen är tydligt.

33. Runan för m, n:r 20 i futharkraden, ᛗ kallades av angelsaxarna man (eller mon), och i deras rundikt förklaras detta namn vara liktydigt med ’man, människa’. På fornisländska och fornnorska nämndes m-runan maðr, och enligt de nordiska runramsorna måste namnet ävenledes inom detta språkområde ha haft betydelsen ’man, människa’. I Salzburghandskriften är runnamnet manna, vilket är den riktiga gotiska formen av det germanska ord, som betyder ’man, människa’. Vi ha här intet som helst skäl att betvivla, att den äldre runraden i sitt ursprungliga skick haft ett namn med denna betydelse. Då ju all mystik rör sig om människan och hennes öde, är det högst naturligt, att även finna hennes namn bland teckenbenämningarna i ett magiskt alfabet. Talvärdet för m-runan måste vara 19. Detta tal ha vi redan mött på en senantik amulett, den om astral mithraistisk magi vittnande trollringen, som jag beskrivit och vars inskrift gematriskt förklarats i § 14, 6. Talet 19 är det stora makrokosmiska talet, summan av planeternas och zodiakstjärnbildernas tal (7 + 12). Detta tal bör, såsom jag redan i det föregående nämnt, inom den astrala magien även ha varit människans tal, ty hennes själ stod under beroende av de 7 planeterna och hennes kropp var underkastad inflytande av de 12 stjärnbilderna i zodiakens ring (jfr ovan § 14, 6). Att runradsbildaren lärt känna talet 19 såsom symboliserande människan inom mithraistisk miljö, är ytterst antagligt. Mithrareligionen hade ju med sig amalgamerat en ofantlig mängd astrologiska föreställningar, som ytterst ha sitt ursprung hos kaldéerna. Härtill kommer, att läran om »urmänniskan» tillhört den persiska religionen. Helt säkert har persernas Gayômard haft sin motsvarighet inom mithraistisk spekulation liksom i dess systerreligioner. I den mandeiska dödsboken betyder Adam detsamma som världssjälen, »urmänniskan»[1]. Den


[1] Jfr Reitzenstein, Das iranische Erlösungsmysterium, s. 47, not 1 (och en mångfald andra ställen, ss. 8 f., 16 f., 17, 22, 31, 35, 38 etc. etc., se bokens index under »Urmensch») samt Scheftelowitz, Die altpersische Religion und das Judentum, s. 217 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:57:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/talmystik/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free