- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
108

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bör Njords beliga tal ha varit 6 (jfr § 22), han rådde över tilltagande växtkraft[1] och kunde därför neutralisera ett skadligt avtynande.

7.

Þat kann ek it siaunda:         ef ek sé hávan loga
        sal um sessmǫgom,
brennrat svá breitt,         at ek hánom biargigak;
        þann kann ek galdr at gala.


»En sjunde kan jag:         när knastrande låga
        ses lysa kring bänkat lag,
hur brett den än brinner,        jag binder den likväl.
        Jag kan sjunga en sådan sång.»


Talet 7 symboliserade inom Mithraläran solsfären. Det i en galder dolda 7-talet bör sålunda ha makt över eldslågan (det heta), liksom månens tal 6 över växternas sav (det fuktiga).

8.

Þat kann ek it átta,         er ǫllom er
        nytsamlikt at nema:
hvars hatr vex         með hildings sonom,
        þat má ek bœta brátt.


— »En åttonde kan jag,         för alla, som lärt den,
        till glädjande nytta och gagn.
Om hat vill växa         mellan härskarsöner,
det kan jag bota brått.»

Talet 8 bör enligt vad jag i föregående kapitel framhävt vara symboliskt för himlavalvet, den orubbliga fixstjärnhimlen. Strofen torde därför syfta på, att talet 8 har magisk betydelse för uppehållande av endräkt och oföränderlighet.

9.

Þat kann ek it níunda:         ef mik nauðr um stendr,
        at biarga fari mino á floti,
vind ek kyrri         vági á
        ok svæfik allan sæ.


[1] »Was gedeihen soll, muss bei zunehmendem, was zurückgehen oder auseinandergehen soll, bei abnehmendem Monde begonnen oder ausgeführt werden», säger Mogk, Germanische Religionsgeschichte und Mythologie, s. 21, om forngermanernas månmagi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:55:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talmystik/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free