- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
116

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liksom i första strofen i Lióðatal är det här fråga om den hjälpande kraften hos talet 1 och de tal, som blott i sig dölja detta (primtalen). Strofens andra rad föreligger i flere från varandra avvikande varianter. Med Åkerblom (och andra) syns det mig vara mest naturligt, att här avses Rind och hennes son med Oden, Balders hämnare (en variant har Vala i st. f. Rani; det ursprungliga torde ha varit Vrindr och Vala, efter bortfall av v före r i uddljud har allitterationen blivit förstörd och ett nytt namn inpassats). Om Vale säges i Vǫlospá (str. 32):

»Född blev en broder         till Balder snarligt,
och en natt gammal         grep han till svärdet.»

Här finnes en anspelning på talet 1, som låter oss förmoda, att detta tal varit magiskt förknippat med Balders hämnare.
2.

Þann gel ek þér annan:         ef þú árna skalt
        vilia lauss á vegom,
Urðar lokkor         haldi þér ǫllom megom,
        ef þú á sinnom sér.

»Den andra jag sjunger,         om osäll du äger
        att vandra på vådefull väg.
Må nornan huld         dig hägna mot faror,
        så länge på leden du är!»

Liksom i motsvarande strof av Lióðatal rör det sig här om den magiska kraften hos talet 2. Här avses en sång, som kan göra en demonisk makt den vandrande bevågen, så att han icke ledes vilse. Nornorna, av vilka Urd nämnes i strofens tredje rad, voro ju jättemör:

unz þriár kvómo,         þursa meyiar,
ámátkar miǫk,         ór iǫtunheimom.

»Då kommo trenne         tursamöar
från jättars världar,         väldiga hotfullt.»

säges i Vǫlospá (str. 8). En norna bör sålunda enligt denna uppfattning av deras ursprung stå i magiskt samband med tursrunan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:55:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talmystik/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free