- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
121

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är betygat. Ett instruktivt exempel ha vi i Kalevala (16:de och 17:de sången), där det omtalas, hur Väinämöinen sökte efter trenne felande trollord. Vid häxprocesser ha vidare i åtminstone ett fall av vittne intygats, att en häxa läst en besvärjelseformel i trenne avsatser, alltså gjort en viss paus på tre ställen, så att det hela sönderfallit i trenne delar[1]. Ordräkning vid hopsättning av magiska formler torde här och där ha praktiserats in i rätt sen tid. Så synes vara fallet med följande danska formel mot vrickning (upptecknad i nutiden):

                        Jesus ned ad Bjærget red,
                        Føllets Fod i Feldingen skred.
Jeg signer dig med mine 10 Fingre og mine 12 Guds Engle.


Versparet består av 10 ord, den efterföljande välsignelsen av 12. Detta skulle man ju kunna förklara såsom beroende av en tillfällighet, om icke tvenne från den citerade ramsan till ordalagen starkt avvikande magiska formler för att »stilla fienders vrede», i vilka 10 fingrar och 12 guds ord nämnas, bestodo var och en av 66 ord och alltså uppvisa en ordsumma, vari talet 22 (10 + 12) är dolt[2].

Innan vi gå till en undersökning av vad nordisk tradition kan ha bevarat av trollformler och galdrar, torde en blick på kvarlevorna av galderartad diktning hos andra germanfolk vara av behovet påkallad. Vi kunna ju befara, att det material, vi ha att röra oss med, icke kan vara särdeles stort, för så vitt vi i huvudsak vilja hålla oss till kväden av oomtvistligt ålderdomlig karaktär.

43. Vad den med forngermansk litteratur förtrogne i första hand måste finna lockande att indra i vår undersökning, är det vittnesbörd vi äga i de s. k. Merseburg-trollformlerna (»die Merseburger Zaubersprüche»), vilka vi med all rätt med Ivar Lindquist böra kunna kalla för »galdrar». Dessa dikters stil har på ett mycket förtjänstfullt sätt blivit analyserad av nämnde forskare i

[1] Jfr Ohrt, Danmarks Trylleformler 1, n:r 985.
[2] Jfr Ohrt, Danmarks Trylleformler 1, n:r 10 och n:r 831 (St. Peder och St. Pouel, liksom Sant Peder och Sant Povel i varianten, måste naturligtvis räknas såsom enhetliga ord; det är ej gärna tänkbart, att den läsande skulle ha gjort ett uppehåll efter Sant).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:57:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/talmystik/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free