- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
131

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liksom i den äldre versionen ett tal slutande med 0, ett tal, som kan bringa död och skada. Talet 260 är = 2 × 13 × 10 och erinrar sålunda i sin sammansättning om talet 390 = 3 × 13 × 10, som ligger dolt i teckenkombinationen på den i skadegörande syfte runristade vävbrickan i Lund (jfr § 65, 2). Om denna dikt, åtminstone som helhet betraktad, gäller det i ännu högre grad än i fråga om galdern i den ädre redaktionen, att den kan vara ett verk av en rätt sen tid. Är så fallet, vilket jag anser vara att antaga, har den, som sammansatt dikten på detta sätt, vetat att en dylik galder skulle innehålla tal av viss typ.

2. En i galder- och runmagi utan tvivel väl förfaren man har den isländske skalden Egil Skallagrímsson varit. I sagan om honom finnas förutom en magisk besvärjelse på prosa åtskilliga dikter bevarade, vilka tydligtvis tillkommit i magiskt syfte. Två av dessa har Magnus Olsen behandlat med hänsyn till runtecknens antal (jfr § 1). I ännu högre grad än dessa båda dikter, med vilka jag i det följande även skall sysselsätta mig, torde enligt sagans vittnesbörd en annan dikt av Egil få anses vara av magisk karaktär: Vid ett gästabud i den norska kungsgården räcktes skalden ett dryckeshorn med förgiftat öl. Egil anade faran, framtog sin kniv och stack sig i handen. Sedan tog han mot hornet, ristade runor därpå, beströk dem med blodet och kvad:

Ristum run a horni
rioðum spioll i dreyra
þau vil ek orð til eyrna
oðs dyrs uiðar rota
drekkum veig sem vilium
vel glyiaðra þygia
vitum hve oss of eiri
aul þat er barðr of signdi.

(citerat efter F. Jónsson, Den norsk-islandske Skjaldedigtning, A 1, s. 49.) I A. U. Bååths tolkning lyder denna dikt:

»Ristom runor på hornet,
rodne var stav i blodet!
Mumlom kraftord, medan
mun vid randen dröjer —
Dricka med lust vi drycken,
dejan, den glada, oss räckte.
Vilja vi veta, hur ölet
verkar, som Bård oss signat.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:57:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/talmystik/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free