Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första med sin frambesvärjda stormby kommande käringen åter kvinnogestalt och gick med djupt stönande till botten. Likadant gick det de två följande. Hade två trän kastats på en gång, skulle trollkäringen kunnat behålla makten. Av magisk betydelse har helt säkert även den omständigheten varit, att det ovillkorligen skulle vara björkved. Björken var ju kvinnans magiska symbol (jfr § 31).
6. I samma arbete av Jón Árnason (del 1, s. 461 ff.) meddelas fem magiska dikter under rubriken »Vísur til að herða stefnu og fæla með djöfulinn». Av utrymmesskäl kan jag icke avtrycka dem, utan hänvisar den intresserade till den isländska publikationen.
Den första dikten, som begynner: Undan vindi vondan sendi (»Må det onda bli kastat bort med vinden») och bär överskriften Draugaþáttur, består av tvenne halvstrofer, vardera innehållande 17 ord, sålunda det hela 34 (= 2 × 17) ord. Talförhållandet är detsamma som i Egils besvärjelse mot landvättarna (jfr ovan mom. 2: sný ek þessu niði á landvéttir etc).
Den andra dikten kallas Tröllaþáttur och begynner: Fjandi, andi flár, grár (»Må djävulen, den lömske, grå anden flykta» etc.) och visar sig i fråga om ordens antal vara byggd enligt ett alldeles bestämt matematiskt schema. Räkna vi ordbildningen seið-sullum som tvenne enheter[1], visar det sig, att dikten består av tre fyrradiga strofer, vardera innehållande 16 ord, varefter följa tvenne rader, innehållande tillsammans 8 ord. Besvärjelsen består sålunda av 56 = 7 × 8 ord. Dikten är tydligen anpassad speciellt efter 8-talet. Dettas skyddande makt ha vi lärt känna bl. a. i den åttonde talmystiska strofen i »Groas trollsånger» (»Göra dig men ej mäktar ens vålnad av kristen kvinna då»). Åttatalets magiska anor gå för övrigt tillbaka till senantikens ogdoad (jfr § 24 och § 48).
Om den tredje dikten är det svårt att yttra sig, enär den har en variant som innehåller ett avvikande antal ord. Den fjärde bär överskriften Dvergmál och begynner: Saur-anda vondum — svíði nú vid stefnu striðið (»Måtte den onda smuts-anden nu känna smärta vid besvärjelsens plåga»). Att orden i denna dikt anordnats med hänsyn till ett visst matematiskt schema, är fullt tydligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
