Runornas talmystik och dess antika förebild / 159 (1927) Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är 17 × 11, alltså en kombination av fruktsamhetens och fruktbarhetens tal. Detta stämmer väl med rungruppens inre sammansättning (obs. särskilt b- och m-runan) och harmonierar även med talsymboliken hos följande rungrupp och de båda gruppernas gemensamma talvärde. Vi ha tydligtvis att göra med en rikedomsamulett. I det fiskliknande benstyckets spets finnas dessutom med all sannolikhet fyra runor dolda, nämligen 2 i-runor och 2 med öglorna från varandra ställda þ-runor. Deras talvärde är 10 + 10 + 2 + 2 + = 24. På andra sidan av benstycket (jfr avb. 16 b) står inristad en fras, som anger runmästaren:

ᛖ

?

ᛖ

ᚱ

ᛁ

ᛚ

ᚫ

ᛉ

ᛋ

ᚫ

ᚹ

ᛁ

ᛚ

ᚫ

ᚷ

ᚫ

ᛉ

ᚺ

ᚫ

ᛏ

ᛖ

?

ᚫ

⁞

e

k

/

e

r

i

l

a

ʀ

/

s

a

/

w

i

l

a

g

a

ʀ

/

h

a

t

e

k

a

»Jag Erilaʀ (Jarl, snarast kanske herulen) den konstfärdige heter jag» (jfr Noreen, s. 382). Medräknas det trepunktiga skiljetecknet, ha vi här en följd av 24 tecken. Rungruppens talvärde är 226 (18 + 5 + 18 + 4 + 10 + 20 + 3 + 14 + 15 + 3 + 7 + 10 + 20 + 3 + 6 + 3 + 14 + 8 + 3+ 16+ 18 + 5 + 3) = 113 × 2, ett typiskt demontal, enär 113 är ett primtal. Att runristaren utelämnat i i haiteka, anser jag vara avsiktligt (jfr härom närmare § 67,9 nedan). Erfarenheten från föregående virtuosmässigt utförda runristningar säger oss, att vi slutligen böra vänta en magisk talkombination av samtliga runtecken. Ena långsidans talvärdesumma är 216 och den andras primtalet 229 (226 + 3, skiljepunkternas talvärde), lägges härtill talvärdet av de 4 lönnrunorna i spetsen = 24 (jfr ovan), få vi totalsumman 216 + 229 + 24 = 469, vilket är 67 × 7. Talet 7 är såsom jag ovan påpekat vid sidan av 24 ett lyckotal. Att 67 är ett primtal, ökar tydligtvis den lyckobringande talformelns magiskt hjälpande makt. Allt vittnar sålunda samstämmigt för, att benstycket bör vara en lyckoamulett. Måhända rör det sig om ett fall av imitativ magi. Benstycket har utpräglad fiskform. Törhända har det en gång nedsänkts i ett vattendrag för att befordra fiskelyckan? Ett dylikt bruk bland indianerna i British Columbia skildrar Frazer (»Den gyllene grenen», s. 31): »Om fisken icke kommer i rätt tid och indianerna äro hungriga, tillverkar en Nootkatrollkarl en bild av en simmande fisk och lägger den i vattnet i den riktning, varifrån fisken i allmänhet brukar komma». Jag nämner detta med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>