- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
166

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

13, 23 och 9. Ehuru intet tal ingår i två eller flere rungrupper, kunna vi icke gärna tvivla på, att ett fall av virtuosmässig gematri föreligger. Uträkna vi talvärdet av hela inskriptionen med hänsynstagande till skiljetecknen, vilkas växlande punktantal tyder på ett talsymboliskt syfte med hela inskriptionen, få vi såsom summa talet 264 (92 + 63 + 52 + 48 + 9) = 11 × 24, alltså rikedomens tal, kombinerat med fruktbarhetens. Tvivelsutan har en i eminent grad runkunnig person varit upphovsman till denna inskrift. Textens innebörd tyder på detta: »Hariuha heter jag, den farligt vetande. Jag giver lycka» (jfr Noreen, s. 386).

illustration placeholder
Avb. 19 a. Björketorpsinskriften

(norra sidan).

61.Björketorp-stenen, vars inskrift liksom de trenne i det följande behandlade runstenarnas[1] tillhör de äldre runornas sista period (tiden 650—700?), läses å norra sidan:
uþrbsb

Det runtecken, som här liksom i det följande transkriberas med ᴀ, är uppkommet av en bland j-runans variantformer. Då runnamnet *jāra övergått till *ār(a), blev det runtecken, varmed det var förbundet, otjänligt såsom tecken för j-ljudet. På grund av sitt nya vokaliska uddljud kunde det däremot fungera såsom vokaltecken. Man har antagit, att för bruket av runan ᚫ eller runan ᚼ en skillnad i a-vokalens kvalitet varit bestämmande, och otvivelaktigt är så fallet i något senare tid. Jag är emellertid för min del böjd att tro, att på de fyra Blekingestenarna de båda runtecknen brukats alternativt utan hänsyn till fonetisk differens blott för lättare uppnående av olika bokstavsmystiska syften[2]. Talvärdet av Björketorpstenens norra inskrift (avb. 19 a) är,


[1] De här meddelade reproduktionerna äro hämtade från fotografiska avbildningar i större format, meddelade i v. Friesens arbete »Lister- och Listerbystenarna i Blekinge» (Uppsala Universitets Årsskrift 1916) och i Ivar Lindquists avhandling »Galdrar» (reproduktionen av Stentoftenstenen, avb. 22).
[2] En jämförelse mellan skrivsättet på Gummarpstenen med Istaby- och Stentoftenstenens syns mig giva detta vid handen (jfr § 68 ff.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:57:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/talmystik/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free