Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Aarbøger for nordisk oldkyndighed, 1915, s. 176, fig. 2) läses följande runinskrift (utan avstånd mellan orden): ek fakaʀ f, vilket tolkats: »Jag Fakaʀ skrev» (runan f är sannolikt att uppfatta såsom en förkortning för faihido, jfr Noreen, s. 379). Talvärdet är här: 18 + 5 + 24 + 3 + 5 + 3 + 14 + 24 = 96 = 4 × 24. Alltså Tors tal, kombinerat med rikedomens. I §§ 53, 54 och 60 har jag tidigare behandlat trenne brakteater, vilkas inskriptioners gematri ävenledes varit fotad på talet 24. Så är även fallet med alla brakteater med inskriptionen alu, som jag icke anser nödigt att här särskilt behandla. I det följande skola vi möta ytterligare ett par exempel på denna typ av gematri på lyckoamuletter.
11. På en brakteat från Sogndal i Norge (Stephens n:r 41 b, avbildad i Handbook, s. 180) stå runorna: ʀʀʀg. De två första ʀ-runorna äro vända upp och ned, helt säkert med speciellt magiskt syfte. Talvärdet är 14 + 14 + 14 + 6 = 48 = 2 × 24.
12. På brakteaten n:r 98 hos Stephens (RM. 4, s. 74) torde inskriften böra läsas: n ʀ u = 9 + 14 + 1 = 24. Emellertid är n-runan något otydlig (tvärstrecket synes icke fortsätta på höger sida om huvudstaven). Brakteaten har ytterligare två rungrupper, om vilkas rätta läsning jag icke kunnat bilda mig någon mening.
13. På spännet från Etelhem på Gotland läses följande i fonetiskt avseende egendomliga anhopning av runor: mkmrlawrtal. I det sista tecknet har man velat se en a-runa; dess likhet med l-runan är dock betydligt större (den består av en huvudstav med endast ett tvärstreck, som kommit en obetydlighet längre ned än vanligt; avb. hos Stephens, Handbook, s. 13). Talvärdet av ovan angivna runor är: 19 + 5 + 19 + 4 + 20 + 3 + 7 + 4 + 16 + 3 + 20 = 120 = 5 × 24. Spännet bör sålunda ha burits som lyckoamulett. Talet 5 torde ha kombinerats med talet 24 för att giva skydd mot den onda blicken (jfr § 21). Man har velat tolka runorna såsom mik Marila worta (= »mig gjorde Marila»), jfr Noreen, s. 378. Jag ställer mig dock skeptisk till detta tydningsförsök. En inskrift på ett föremål, som burits som amulett, kan mycket väl ha saknat varje språklig innebörd. Det väsentliga var bokstävernas magiska talvärde. Att 11 tecknen ristats, torde ha skett med avsikt, fruktbarhetens tal har nog tänkts förstärka det i gematrien dolda rikedomstalet.
14. På Reistad-stenen i Norge, en av våra äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
