Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livet taga mer hänsyn till densamma än till
allehanda andra intressen och angelägenheter? Varje
predikant utom Frälsaren står sig slätt inför det
gudomliga Ordets krav och kraft. Men han måste låta
Guds ord komma till sin rätt, och detta kan på
allvar ske endast i det egna livet. Religionen är, såsom
Thomas Carlyle skriver, eller skall vara, det som är
själva huvudsaken hos en människa och för en
människa. Tillämpar predikanten ordet på sig själv och
känner han uppriktigt avståndet, då uppstår
ödmjukheten som sörjer över skillnaden mellan den
skådande och strävande människan och det
skådade idealet. Men får människan, genom denna
känsla utan att själv veta det, en likhet med den
skådade bilden (II. Kor. 3: 18), då och endast då,
icke genom någon egen föresats att vara ödmjuk,
uppstår den sanna ödmjukheten. Ty den är lik ögat.
Den ser allt, men den ser icke sig själv. Den ser
framför allt vad den borde vara och vad den ville
vara.
Men hos denne predikant överensstämma text
och utläggning, ord och person fullständigt. Han
hänvisar till sig själv. »Jag är den som I vänten och
behoven. Jag är den som ditt hjärta har längtat
efter. Före dig hava dina fäder och förfäder talat
och hört om den saliga tid, då jag skulle komma.
Nu är jag kommen.» Han är den som profeterna siat
om. Han uppfyller Herrens löftesord. Allt vad som
sagts om den rättfärdiga telning som skulle växa
upp åt David och skaffa rätt och rättfärdighet på
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
