Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I allt vad genom honom skett
Har Gud sin kärlek oss betett.
Dess f röj de sig all kristenhet
Och prise Gud i evighet!
Ära vare Gud!
(Sv. Ps. 62: 4—7.)
Den himmelska härskaran ropar: »Ära vare Gud
i höjden och frid på jorden bland människorna till
vilka han har behag.»
I
Vad skulle väl vara människolivets mål, om icke
att ära Gud och helga hans namn? Hur man
tänker över den saken, så kommer man till sist åter
till detta: människolivets uppgift är Guds ära. Vi
skola förverkliga våra möjligheter. Vi skola
använda våra gåvor. Människan skall utveckla sina
anlag. Hon skall fylla en plats och göra en tjänst.
Sådana mål kunna uppställas, och de äga sitt
relativa berättigande. Men inför den hårda
verkligheten håller dock icke någon sådan tanke stånd. Ett
dylikt mål, som uppställes för människolivet, blir
för mången människa tröstlöst, ja, ett hinder. Men
varje människa, i varje ställning, om hon ligger
på sjukbädden eller strålar av hälsa, om hon lever
obemärkt eller i en farlig offentlighet, kan
undantagslöst sätta för sitt liv målet att ära Gud och
helga hans namn, vilket icke kan ske, utan att hon
söker skänka glädje och kärlek åt andra.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
