Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer visshetshungrande sinne. Luther beskrev ofta
efteråt, utförligast år 1545, året före sin död,
hurusom Pauli nästföregående ord: »Guds rättfärdighet
uppenbaras i evangelium», förtörnade och skrämde
honom. »Är det icke nog — skrev han — med all
annan nöd och fördömelse? Vill Gud ytterligare
genom evangelium hopa smärta på smärta?»
Det finnes i religionens historia tre
huvudsakliga utvägar. Den första: Den rättfärdige, eller
gudaktige, den fromme, den religiöse skall leva på
sin rättfärdighet eller fromhet. Den andra: Den
rättfärdige, den fromme skall leva på sin
gudserfarenhet. Den tredje: Den rättfärdige, den fromme
skall leva på förtröstan på Gud för Kristi skull.
I. Lagreligion.
Vare sig samvetsfrågan om rätt och orätt rör sig
om taburegler och riter jämte sedliga krav, eller
den på högre stadier rör sig om sanning, kärlek och
rättfärdighet i hjärta och vandel, tyckes
grundsatsen vara självklar, den rättfärdige skall i sitt
religiösa förhållande leva av sin rättfärdighet. Det är
sant: Ett gott samvete är ett dagligt gästabud. En
sund moralism, som har gott samvete, men icke
förfaller till egenrättfärdighet, behåller sin rätt
inom sitt område. Den står högre än en
syndabekännelse, som icke framtvingas av förkrosselse,
utan betraktar sig som dygd och sålunda är en på
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
