Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande såret, så uppsöker tanken det ömma,
plågsamma stället i själen.
Och när vi nu sitta här i vår sköna helgedom, så
låtom oss icke glömma dem, som den fina
fromheten med sina fina lidanden alltför lätt glömmer,
jag menar dem, som svåra plågor, men ingen
högtidsstämning håller vakna på nyårsnatten — dem
som hungern och kylan hemsöka.
Allt detta är gammalt och vant. Tolvslaget gör
ingen förvandling. Smärtans, anklagelsernas,
skuldernas sammanhang avbrytes ej av någon
tidräkning. Den nya siffran tjätiar endast att framhäva
det enahanda.
Gud allena förmår skapa nytt. Han som sitter
på tronen säger: »Se, jag gör allting nytt.» Hans
nåd är ny var morgon, vart år. Han skapar nytt.
Ty han ensam förmår förnya vårt mod och vår
håg.
Se vi på det flydda, ja, det finnes endast en
utväg: bättring, förlåtelse, och för envar av oss, hur
hans år än gestaltat sig, ödmjuk tacksamhet mot
Gud för mer gott än vi betänka.
Blicka vi framåt, så finnes endast en utväg: Bed
och arbeta och lämna framtiden åt Gud. Att
hålla ut intill slutet är gemensam regel för dem som
gå i förväntans undran och skimmer, och dem som
trötta trampa levnadsstigen.
Lämna vi oss helt åt Gud, ja, då uppstår ny
förtröstan, då blir verkligt nyår i vår själ.
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
