Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke ens nått upp till plikten.» En sådan känsla kan
tyckas vara ägnad att förtynga och förkrossa. Är
det icke lönlöst? Nej.
II
Och här kommer jag till den andra sidan i Jesu,
som det kan tyckas, hårda och obarmhärtiga, men
i själva verket oändligt barmhärtiga och hjälprika
liknelse. Vi äro ju icke våra egna, vi äro hans
tjänare. Vi äro icke arbetslösa, och vi skola aldrig
bliva ställda utan arbete, ty denna uppgift är
oändlig, lika helig, lika ansvarsfull, lika outtömlig som
Gud och själen. Vi äro betrodda med en otrolig
tjänst. Kan det vara möjligt? Gud vill använda oss.
Någon högre värdighet kan ingen människa ernå.
Ty hos vem äro vi anställda? Icke hos människor,
utan hos Herren själv. Den tjänst, han kallat oss
att utföra, riktar sig på människorna. Tro vi oss
kunna behaga honom på annat vis och tjäna honom
utan att rikta vår tjänst på bröderna, då bliva vi
förkastade. Men så länge vi hålla oss till vår Herre
och husbonde, så äga våra ord en myndighet och
ett innehåll, som icke kommer från oss själva, utan
från Herren.
Därför måste vi flitigt umgås med husbonden. Vi
måste genom detta flitiga umgänge åter och åter
påminna oss om det otroliga, att han anställt oss i
sin tjänst. Umgås därför med Herren, skatten det
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
