Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ensam sörjer, professorn två gånger vid
Nebraskauniversitetet, i krigstjänst i Sverige, med på
Mer-rimae- och Monitor dagen där borta, han var aldrig
en kosmopolit, utan den trogne värmlandssonen,
som ville ut för att få komma hem och som nu får
sin önskan uppfylld:
O, när min levnads kamp är all,
Vid kyrkovikens böljesvall
Jag slumra ville själv i ro
Bland er, som där ha’n rett ert bo!
Var han i sitt liv en miniatyrbild av »hävdens
väldiga vandringsdikt», var han, Longfellows och
Tennysons tolk, mäktigt dragen till lynne, själ och
historia hos deras folk, så betydde det ej ett delat
hjärta, utan känsla av släktskap och hemkänsla i
ett större Sverige, om jag så får säga. Han var en
tråd i ett andligt band, som behöver
sammanknytas, ett ädelt prov på vandringslusten och
hemkärleken i förening.
Oförtruten vandringsman var han i andens värld,
oförtruten att se och höra, känna och älska, att
vinna ande, förverkliga ande. Lång är konsten,
snabb är tiden. Han ägnade språkvetenskapen
mycket av sin egen kraft, men till stor del för
innehållets skull. Han såg sig vida omkring, men
förblev alltid densamme, med samma enkla, klara
ungdomskärlek till det friska, ljusa, rena, till den
sedliga idealitetens sköna värld, endast skarpare i
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
