Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning
De båda huvudbeståndsdelarna i den andliga
värld, i vilken vi leva, nämligen semitisk
profetreligion och indogermansk, särskilt hellenisk,
vishet, särskiljas i våra dagars evangeliska
kristenhet skarpare och samvetsgrannare än någonsin
tillförene. Vilkendera tillhör det främsta rummet i
kristendomens åskådning? När man beskådar den
kristna teologiens historia alltifrån apologeternas
och de store alexandrinarnes, Klemens’ och
Origenes’ dagar, enkannerligen den evangeliska teologin
i sista århundradet, kan man mer än en gång bli
tveksam om svaret. Den tyske religionsfilosofen
Eduard von Hartmann utvecklade i en betecknande
uppsats i Philosophische Monatshefte (1893, sid.
56 f.) en rad »religionsfilosofiska teser», enligt
vilka kristendomens framtid beror på, huruvida den
har kraft att avlägsna den historiske Jesus av
Nasaret från den kyrkliga Kristusidén och så bliva en
ren immanensreligion med eller utan
kristendomens namn. I de skilda länder, där evangelisk
teologi bedrives, förnimmes sedan ett halvsekel en
mäktig strömning, som, änskönt dess olika delar
icke alltid stå i beroende av varandra, förenar sig
i anspråket på att mer energiskt, än förut skett i
den kristna teologin, låta Jesu eget evangelium
komma till sin fulla rätt i kristendomens lära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0009.html
