Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärd sådan som den gamle Chwolson i sitt år 1892
utkomna, viktiga verk, Das letzte Passamahl
Christi, intet ögonblick betvivlar, att Jesus
förbjudit alla eder, torde dock denna mening icke vara så
föraktlig. Inskränkningen till det lättsinniga,
vardagliga svärjandet berättigas av ingenting i
sammanhanget. Frågan om Jesu förbuds ställning till
statens lagstiftning kräver sitt egna kapitel.
Calvin[1] förenar förbudet omedelbart med de av
Jesus uppräknade exemplen på eder och låter
honom förbjuda endast dessa eder: Vid himmelen, vid
jorden, vid Jerusalem och vid huvudet. Men vad
blir då textens »alls icke» av?
Luther, Holtzmann och andra se i Jesu ord ett
ogillande av den åtskillnad, som fariseerna gjorde
mellan förbindande eder, som nämna Guds namn,
och sådana som icke voro förbindande. Jesus talar
själv vid ett annat tillfälle, Matteus 23: 16—22, om
denna åtskillnad. Då förstår man, varför alla de av
Jesus anförda ederna av honom bringas i
förbindelse med Gud. Men sammanhanget med de
följande orden: »Edert tal skall vara: ’Ja, ja’, ’nej, nej’»,
blir då oförklarligt.
Slutligen har Wendt omedelbart sammanställt
edsförbudet just med dessa sistnämnda ord och
funnit följande mening däri. Judarna tänkte, att
endast en ed eller vissa bestämda eder förpliktade att
tala sanning. Jesus fordrar sanning överallt även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
