Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bergspredikans värde
- IV Den romerska tolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till namnet eller kanske till och med till yrket skall
tjäna Kristus, träder icke så bjärt och jämmerligt i
dagen. Mellan de vanliga kristna och de särskilt
fromme, religiosi, är ett svalg befäst, om de ock
leva i rummet nära varandra. Men avståndet
förskönar. Något av den äkta kristendomens
entusiastiska, världsförsakande karaktär bevaras
åtminstone till skenet i de andliges särskilda levnadsform.
Huru bedrövlig är icke ofta motsatsen mellan
anspråket på att föra ett apostoliskt, uppoffrande liv
och den bekväma, bekymmersfria levnaden i
klostren, dit, såsom jag själv sett, åtskilliga, särskilt
medellösa, taga sin tillflykt undan det vanliga
människolivets svåra plikter, ja, liksom judarna gjorde
med sin korban, Mark. 7: 11, undan plikterna mot
de anhöriga.[1] Därtill inbjuder ju rent av själva idén
fördelar. De vanliga kristna kunna hava ett lungt
[1] En katolsk, fransysk mor kom en dag, utan att jag gjort
någon som helst antydan därom, och bad mig förskaffa hennes
flicka evangelisk religionsundervisning. Jag frågade varför. Jo,
de hade varit fyra systrar i en fattig underofficersfamilj. Tre
hade trots de gamles bön blivit »religieuses». Hon, som själv hade
mycket tunga familjeplikter, var ensam om att befatta sig med
far och mor på deras gamla dagar. En av nunnorna, som avancerat
till abbedissa, sände någon gang vindruvor från klostrets
trädgård.
En evangelisk flicka talade om sina frestelser att gå in i klostret,
där hon vistades som pensionär. »Gör jag det, sker det mot mitt
samvete. Jag har ju plikter mot föräldrarne. Jag borde ju arbeta
och göra gagn i världen. Men det blir så svårt att taga sig fram
i livet, då man saknar medel. Gift eller ogift får man bekymmer.
Livet i klostret är så rent och gott. Man bör ju för övrigt lämna
sig helt åt Gud.»
Jfr Rodriquez, Practique de la perfection et des Vertus
chrestiennes trad. Rouen 1639 III, 84 f. »Munkståndet är ett mycket
lugnt stånd och fritaget från alla världens bekymmer.» Så
befrias man genom kyskhetslöftet från att sköta om familj och leda
barn. 85: »Man är vidare genom det tredje löftet befriad från all
tanke på att förfoga över sig själv, över sina egna handlingar och
sysselsättningar. Ty man överlåter sig i den överordnades händer,
som intager Guds plats.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0089.html
