- Project Runeberg -  Tal och skrifter / 6. Jesu bergspredikan och vår tid /
106

Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - V Luthers tolkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom sådant är inrättat av Gud; visserligen av
ringare värde än det religiösa samfundet i
kristendomen, men dock i sig ett stöd för detsamma,
emedan rättens tukt är det motsvarande medlet för det
religiösa och sedliga handlandets frihet.[1] Det gives
ju i människolivet och i historien många goda och
förträffliga ting, som äro av oberäkneligt värde och
förvisso härstamma från Gud, men som därför icke
utan vidare kunna kallas kristna.

Kristliga tankar hava ju i rikt mått fått ett djupt
inflytande i den europeiska och amerikanska
mänsklighetens statsliv och rättsbildning. Men
namnet »kristlig stat» är en anspråksfullhet, som icke
bättre motsvarar den närvarande verkligheten än
Luthers beteckning av staten såsom Guds vredes
verktyg, och som på ett bedrövligt sätt har förslöat
det kristliga samvetet, såsom särskilt Kierkegaard
skarpt betonat. De båda begreppen kristlig stat och
staten såsom en Guds ordning hava med varandra
intet att skaffa. När Paulus skrev det trettonde
kapitlet i Romarbrevet, var Nero kejsare i Rom.
Staten kan ej omskapa människorna. Jesus sade:
»Gören trädet gott, så blir dess frukt god.»
Bergspredikan kan icke omedelbart införas i statslivet, emedan
icke alla statens medlemmar äro kristna. »Gör först
världen full med rätta kristna, innan du regerar
kristligt och evangeliskt. Men det skall du aldrig
kunna göra.»[2]


[1] Ritschl, Geschichte des Pietismus I, 44. S. A. Fries, Fehr 141.
[2] Luther, E. A. 22, 69.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free