Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - V Luthers tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omstörta det judiska samhällets bestående
ordningar. Bergspredikan själv vittnar därom, då Jesus i
sin förklaring av budet »du skall icke dräpa», talar
om lantdomstolarna och den högre rätten i
Jerusalem såsom bestående anstalter under utövningen av
himmelrikets rättfärdighet. Så även vers 40, där det
är tal om fullt rättsligt förfarande. Detta sista
exempel visar, att Jesus l:o erkände den bestående
rätten, men 2:o såg dess oförmåga att utesluta synd
och övervåld. Tolstoys revolutionära tillämpning är
därmed utesluten. Ej heller Holtzmann kan få rätt i
sitt påstående, att föreskrifterna, som rikta sig mot
vedergällningsrätten, v. 38—42, »äro att förstå
under förutsättningen av faktiskt bestående rättslöst
godtycke». Jesus talar ju i det andra av de bifogade
exemplen, v. 40, uttryckligen om ett rättsligt
förfarande, ej om en orättfärdighet begången utom
rätten. Revolution var främmande för Jesu hela
uppträdande. Sättet för gudsrikets framgång
åskådliggör han med surdegen och senapsplantans växt.
Och han förmanade till att giva kejsaren vad
kejsaren tillhörer. Icke statens ordningar ville han ändra
med andra samhällsförbättrare, utan han företog ett
oändligt betydelsefullare värv. Han började med det
innersta, att fördjupa och beriktiga personlighetens
ställning i livets enklaste och svåraste förhållanden.
Dock kuna vi ej stanna vid Martin Luthers
tydning.
Vi hava redan sett flera exempel på det nära
samband, som måste finnas mellan den allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
