Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - V Luthers tolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställt i teologins mitt. Vi finna då» att det religiösa
är lika övervägande tillgodosett i Luthers
uppfattning, som fallet är med det etiska hos Ritschl.
Varken den ene eller den andre har upptagit och
utfört Jesu rikspredikan i all dess rikedom.
Vad nu särskilt Luther angår, står heller icke
begreppet Guds rike i hans förkunnelse på samma
dominerande plats som hos Jesus. Hade Luther
orienterat sin framställning därom efter Jesu predikan
och icke fastmer efter de paulinska begreppen om
synd och nåd, skulle det etiska elementet fått en
ojämförligt rikare utveckling i hans gudsrikesidé.
Fråga är, om Luther då skulle hava kunnat stanna
vid den dualism, vi iakttagit i hans utläggning av
bergspredikan, dualismen mellan det personliga
troslivet inför Gud och livet i det mänskliga samfundet.
Guds rike är för Luther det himmelska goda, som
vi trots synd, nöd och död åtnjuta genom tron i
detta liv, men som skall uppenbara för oss all sin
fullhet, först när detta livet förgått.
Ett tillräckligt starkt intresse för det jordiska
samhällets ordningar för att bringa dem i närmare
positivt samband med det andliga gudsriket kunna
vi icke vänta hos Luther, om vi känna hans
övertygelse om domens närhet och hans längtan efter
världsslutet. Härom kan läsas i Kyrkopostillan över
evangeliet på andra söndagen i Advent. Denna
eskatologiska stämning tog hos Luther till och med så
bestämda former, att han stämplade det som
förnekelse, när man med Aristoteles ville på naturligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
