Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - VI Jesu tolkning - VII Jesu bud om äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlåtelse.[1] För Luther voro sådana tankar helt
förämmande. Om saltet mister sin sälta, varmed skäll
man då salta?
VII JESU BUD OM ÄKTENSKAPET
Det återstår oss nu att med insikter, vi vunnit
rörande beskaffenheten och sättet för tillämpningen
av Jesu bud i bergspredikan i allmänhet, gå till de
enskilda utsagor, som kräva en särskild
behandling. Vi börja med de tvenne äktenskapsbuden.
Med särskild tydlighet framträder i Jesu ord om
äktenskapet den inre sanningen av vad han säger
om sin kritik i allmänhet, att den icke upphäver
eller lossar på lagen, utan bevarar och skärper den
till att vara fullkomlig. Det skulle vara en
villfarelse att tro, att Jesu trohet emot lagen tilläventyrs
beror på pietet för densamma, så att i detta
särskilda fall Jesu bibehållande av äktenskapet och
skärpande av dess fordran skulle kunna tänkas bero
på aktning för det från Moses och fäderna nedärvda
och varsamhet gentemot det bestående, medan i
själva verket Jesu egen personliga mening skulle
luta åt äktenskapets avskaffande och fullkomlig
avhållsamhet, en tendens, som en Tolstoy och ännu
mer flera hans lärjungar vilja tillskriva Jesus.
D:r A. Strandell yttrade vid kyrkomötet 1893 tänkvärda ord
rörande dåvarande domprosten J. Personne’s likaledes tänkvärda
motion - om, att äktenskap av frånskild make i vissa fall ej må
utlysas såsom kristligt äkta förbund eller stadfästas med kyrklig
vigsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
