- Project Runeberg -  Tal och skrifter / 6. Jesu bergspredikan och vår tid /
169

Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - IX Stå icke emot den, som är ond

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Även hos flere av den evangeliska kyrkans
förnämligare sedelärare påträffa vi vid bedömandet av
duellen en oavgjordhet, som icke står väl
tillsammans med Kristi ande. Naturligtvis måste vi medge,
att den enskilde i många fall kan vara faktiskt
nästan tvingad till duell på grund av
ståndsfördomarnas och förhållandenas makt. Denna insikt är
viktig i och för det sedliga omdömet om den ene eller
andre duellanten. Men därifrån må noga skiljas det
kristliga omdömet om duellen såsom sådan. Här
utgör vårt ställe i bergspredikan en ofrånkomlig
instans. Och vi måste avvisa en mening, som ej
avgjort förkastar duellen utan åtminstone vill
försvara den för det stånd, där det gäller yttre kraft
och duktighet, eller en grundsats, enligt vilken den
kristne bör duellera, såvida han ej äger tillräcklig
myndighet för att med sin vägran av duell vinna
rätt och erkännande hos sina ståndsbröder. Har då
kyrkan så grundligt förgätit sin historia, att hön i
princip förkastar martyrskapet i de former, det i
vår tid kan taga. Dessa moderna kristna meningar
äga ej den förklaring, som låg i en förgången tids
råare seder, då till exempel i det elfte seklet
ärkebiskop Agobard från Lyon stod ensam med sin bok
mot duellen.[1] Duellen kan på intet vis kristligt
rättfärdigas.[2] Ja. även när en sedelära, som icke gör
anspråk på namnet kristlig, såsom fallet är med


[1] Adversus legem Gundobaldi et impia certamina, quæ per eam
geruntur.

[2] Schleiermacher, som dock var nog tysk för att i
studentduellen se »en högst naturlig och oundviklig företeelse».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free