Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - IX Stå icke emot den, som är ond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomföra sin sak till seger, så är det ett
fattigdomsbevis, som aldrig kan stå tillsammans med den
stränga kristliga; fullkomligheten. Dessa Jesu ord
äro icke tillämpliga i fråga om det sociala arbetet
till hela samhällsklassers förmått. Ty där gäller det
ej en personlig oförrätt.[1]
Ett av de mer eller mindre paradoxalt utpräglade
exempel, som åtfölja den regel, vi nu undersökt,
kräver ett par ord till förklaring. Vi mena orden
om givandet. Med tydlig hänsyftning på vårt ställe
förordar redan den fornkristna skriften »De Tolv
Apostlarnes lära», Didache, en inskränkning i Jesu
grundsats: »Giv den som beder dig». Denna
inskränkning var framkallad av en ledsam
erfarenhet av välgörenhetens betänkliga sedliga följder.
Jesu ord om givandet visar det nära sammanhanget
mellan den regel, vi nu behandla, och den
omedelbart påföljande om kärleken till fienderna, vilket
sammanhang Lukas ännu tydligare betonar genom
att ställa Jesu ord om självförsvar och givandet
efter budet att älska ovännerna. Udden i Jesu ord är,
att en gudsrikets medlem skall giva utan att se på
den mottagandes värdighet. Frans följde
bokstavligen regeln att ge till envar, som begärde, (Speculum
kap. 34), utan att se på värdigheten, (kap. 37). Ej
belöning utan kärleksbevisning. Det gäller att hjälpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>