Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betänka vi Luthers och Frätts’ olika ställning till
egendomen, så är det desto mer egendomligt, att Frans
ej hade samma eskatologiska stämning som Luther
och urkristendomen. I Speculum perfectionis, kap.
88, uppräknar han »omnes præsentes et absentes
atque venturos usque ad finem sæculi», (alla
närvarande och frånvarande och kommande ända till
tidens slut).
Andra karaktärsdrag hos Luther, som mer
stämma överens med Jesu än den helige Frans’ gjorde,
äro hans andliga och intellektuella överlägsenhet,
hans karaktärs hänsynslösa kraft, håns absoluta,
rent religiösa synpunkt och hela manligheten i hans
uppträdande. Luther har även givit en andligare
och djupare tydning av friheten från omsorg i
bergspredikan, än den umbriske reformatorn, då
hän skriver (E. A. 43, 240):
»Det är icke synd eller mammonstjänst, att man
äter och dricker och kläder sig, såsom livets Och
kroppens nödtorft fordrar, att han får föda och
beklädnad, ej heller att man söker och förvärvar
näring; utan ätt man bär omsorg därför, det är,
sätter hjärtats förtröstan och tillförsikt därtill. Ty
omsorgen ligger icke i kläderna eller maten, utan
mitt i hjärtat, då det ej kan lämna omsorgen utan
vill hänga sig fast därvid.» Luther skriver 43, 16:
»Så går den kristna tron igenom, ser varken på
armod eller rikedom, utan huru det står till med
hjärtat. När där en girigbuk gömmer sig, så kallas
han andligen rik; och däremot kallas den andligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
