- Project Runeberg -  Tal och skrifter / 6. Jesu bergspredikan och vår tid /
203

Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans ord: »Mens sana in corpore sano», (En sund
kropp), då de få betyda en jämlik utveckling av
kroppens och själens krafter. Man behöver icke
hava sett många av porträtten av sportens mer eller
mindre berömda »champions of the world» för att
förstå, att biceps och intelligens icke alltid växa i
samma proportioner.[1] Så självklart det än är för
envar uppmärksam iakttagare, måste det dock
gentemot segervissa moderna läror betonas, att en
demokratisk jämlikhet i rätten att göra sig gällande
mellan våra anlag leder till anarki och och
självförstörelse, icke till harmoni. Jämnmåttet vinnes
endast genom ett strängt och vist regemente, som
ger var och en sitt och håller stramt i tyglarne.

Redan arbetsfördelningens lag visar
orimligheten av en ohämmad utveckling av alla
förmögenheter. Vi kunna visserligen ej med vissa moderna
sociologer över hövan prisa arbetsfördelningen
såsom källan till allt gott. Men den är en
nödvändighet, i vilken vi måste finna oss. Varje livsuppgift
kräver ett därför särskilt avpassat verktyg. Att
förse hjärnans arbetare med muskler som en smed
eller massör vore en stor otjänst åt hans arbete.

Men framförallt visar det sig i det sedliga livet,
huru korttänkt en dylik fordran är. Låt kroppen
få sitt lystmäte av bekvämlighet och föda i högre


[1] Vi svenskar lära oss aldrig uppskatta vårt egét. Vid samma
tid, som man även i det konservativa och från våra synpunkter
avlägsna Frankrike börjar förstå den svenska gymnastikens
betydelse, icke blott bland yrkesmän, t. ex. Lagrange, »Exercice chez
les adultes» 355 ff., utan även bland moralister, J. Payot,
»L’éducation de la volonté» 175, griper sportraseriet omkring sig fullt lika
mycket hos oss som i andra länder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free