Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som är det religiösa.[1] Detta innebär en förändring
av livets tyngdpunkt, en dess förflyttning utom
världen till Gud, så genomgripande, att man förstår
Jesu uttryckssätt: människan måste födas på nytt.
Den människa, som så kommer i gemenskap med
Gud, måste förlora den omedelbara ställning till det
förgängliga, som kommer världsmänniskam att gå
upp i intresse och omsorg för livets timliga
fortsättning och förkovran. Omsorgen för morgondagen
viker för det eviga liv, som hon upplever i
gemenskap med Gud. Därför kommer hon att leva helt
och fullt i ögonblicket, såsom ingen annan. Guds
faderskärlek är en närvarande besittning. Ägér hon
den, frågar hon efter himmel och jord intet. Först
Guds rike och hans rättfärdighet, sedan allt det
ändra, vare sig kommande eller nära; denna
rangordning blir intet utifrån påtvingat bud, utan
överensstämmer med den värdemätare, en kristen
människa äger i sitt eget hjärtas krav.
I den moderna världen upptagas, såsom vi redan
anmärkt, människornas sinne av kulturens
underbara framsteg. Deras värde överdrives. Kulturen,
som skulle vara en välsignelse, blir för mången
ödeläggande, därför att den användes till en uppgift,
som den aldrig kan fylla, nämligen att ersätta det
egna, personliga, inre livet. Kulturen blir herre, ej
tjänande broder. Livets mening och lycka sökes i
att uppsamla så mycket som möjligt av kulturens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
