Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forlossare (v. 7), finna vi framför allt i Babylonien
såsom .en mening om gudomens väsen och natur,
kvarlevandé från en lägre sedlig och social
ståndpunkt, då modern fritt valde sina älskare och var
familjens huvud och enhet, innan fadern blev det.
Ischtar är icke blott gudars, utan även människors
moder. Åtminstone konungarne i Babel och Assur
tala om henne såsom sin moder. Och redan här
möta oss prov på en innerlig religiositet i denna
föreställnings låga form, framför allt i
Assurbanipals dyrkan av henne.[1] Men modergudinnan bragte
med från sitt låga ursprung vida över antikens
värld religiösa orgier, som stredo emot varje
renare uppfattning. De gammaltestamentliga
profeterna svänga den sedliga vredens gissel över
hennes dyrkan. En Augustinus — de civitate Dei,
2, 4 — talar med harm om de smutsiga sånger, som
hörde till »den stora moderns» och »den
himmelska jungfruns» kult i Kartago. Även hedningar,
sådana som Lucianus, vilken skrivit om den syriska
gudinnan, berätta om de skamligheter, som
tillhörde hennes dyrkan (De syria dea 6, 5).
Emellertid satt dyrkan av »den stora modern» djupt hos
medelhavsfolken, och befriad från de anstötliga
begrepp och riter, som knöto sig till henne, genom
det kristna dopets reningsbad, uppträder
gudamodern, den gamla österländska gudinnan, inom
katolicismen i jungfru Marias skepnad i en kult, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
