Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen uteslutes av evangeliets höga, stränga
religion och profeternas och Jesu gudsbegrepp,
men som av sitt hedniska ursprung medtagit
endast det bästa, modersbegreppets innerlighet.
Så äro då namn på Gud, hämtade från
släktskapens område, icke undantag, utan snarare regel i
religionens historia. Men samma ord på skilda
tungor blir bärare för himmelsvitt skilda tankar.
Jesu originalitet i detta stycke inskränker sig
ingalunda tilläventyrs till, att han inom en semitisk
religion med teokratisk prägel gjort gällande
fadersnamnet på Gud och utsträckt barnaskapet till de
enskilde, utan i något vida mer.
Jesus har, fortsättande och fullbordande
profeternas verk, gjort Guds faderskap från ett mer
eller mindre fysiskt till ett rent andligt begrepp,
han har förvandlat den gunst, gudomen såsom
fader visade dem, som genom särskild släktskap eller
adoption voro bundna vid honom, till ett sedligt
faderskap, grundat på Guds egen sedliga
fullkomlighet, kärleken.
Tron på Gud såsom Fader är grunden till den
förtröstan, som bergspredikan lär. Vad vi nyss
anfört om fadersnamnets roll i den allmänna
religionshistorien såväl som den utredning, som
tidigare lämnades av det religiösa
rättfärdighetsbegreppet, giver tydligt vid handen, att förtröstan
såsom korrelat på människans sida till Guds
faderskap och sinnesstämning mot människan icke
uppträder för första gången i bergspredikan såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
