Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - X Sörjen icke för morgondagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mose och profeternas Gud avklädde sig väl den
slags närhet och innerlighet, som tillhör
stamkultens gudom, men icke för att bliva omgjord efter
den österländske despotens skepnad, utan för att
Guds heliga nitälskan och omutliga
rättfärdighets-krav skulle uppenbaras för världen.
När man inom kristendomen återinför det
kamratliga umgänget med Gud, som är betecknande för
de primitiva stamkulterna, så måste vi beteckna
detfa såsom ett farligt baksteg, vare sig det sker
i romersk fromhet genom Guds utbytande och
undanskjutande för andra, lägre fromhetens föremål,
som ej väcka samma respekt som Gud själv i sin
höghet, eller det sker inom evangelisk fromhet,
genom att man tillämpar denna kamratlighet på
Jesus eller till och med på Gud själv. Men detta
hindrar icke, att förtröstan är väsentlig för en
levande och oförbleknad religiös gudstro — även om
fromheten icke alltid förmår hålla gudsfruktan och
gudsförtroendet tillsammans, utan fördelar den på
skilda objekt, såsom då den förra ägnas Gud och
det senare Kristus, eller, såsom jag hösten 1896
hörde en predikant i Brüssel med synnerlig klarhet
utföra, det fruktan framkallas både av Gud och
Kristus och förtröstan icke vågar sig längre än till
Maria och så vidare i allt avlägsnare gradationer
från Gud själv.
Ja, man kan med Robertson Smith i
religionsvetenskapens välförstådda intresse uppställa såsom
allmän bestämning, att »religion i ordets sanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
