- Project Runeberg -  Tal och skrifter / 6. Jesu bergspredikan och vår tid /
241

Author: Nathan Söderblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - XI Bedjen och eder skall varda givet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och länder och orter äro fulla därav. Om Antonius
av Padua berättas långt flere underverk än om den
helige Frans. Den lärde orientalisten, professorn vid
Paris’ romersk-katolska universitet, baron Carra de
Vaux, hade därför rätt, när han på den tredje
internationella katolska vetenskapliga kongressen i
Bryssel[1] förklarade den mening kättersk, som
ställer den umbriske reformatorn över den nu så
möderne asketen och undergöraren. Antonius gör ännu
fullt upp med under varje dag. Snart sagt varje
nummer av de romerska tidningarna berättar om
stulna och borttappade saker, som han igenfunnit,
och andra nya under av honom.

Och evangelisk fromhet! Vi äga intet enda under
i denna mening. Består undrets väsen i det fysiska
underverket, så är protestantismen den fattigaste av
religioner, ja, såsom monseigneur Gaume’s av
Gregorius XVI rekommenderade katekes säger:[2] »Den
är ingen religion». Det fysiska underverkets
försvarare skriva böcker om och bygga teorier på under,
som skett i länge sedan flydda tider, i Israels barns
dagar och medan Jesus vandrade på jorden. Vad
båtar detta oss, om undrets tid är förbi? En
religion utan under är död, om hon än i flydda tider
varit aldrig så levande. Ménégoz skriver i anförda
arbete: »Undret, bönhörelsen, ter sig nu för oss
såsom en naturlig sak, såsom en religiös sanning av
första ordningen. Och det är så. Undret är en


[1] Compte rendu, Bruxelles 1895, Sciences religieuses.
[2] »Le protestantisme n’est pas méme une religion.» 15 uppl.
s. 364.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talos/6/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free