Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergspredikans värde - XI Bedjen och eder skall varda givet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bönen, då han talar om bön utan ord, som dock
hjärterannsakaren hör och förstår (Rom. 8.) Vidare
måste självtilliten och tvivlet, det naturliga
själslivets tvenne poler, lämna rum åt gudstilliten. Och
egenviljan måste bliva barnsligt redobogen att taga
emot utan knot av Guds hand, vadhelst han
sänder. Vi behöva knappast påpeka, att bönen i
Björnsons »Over Evne I» ej uppfyller dessa villkor och att
sålunda det misslyckade undret i intet hänseende
bevisar något mot kristendomen, om författaren ens
avsett det. Förloppets inre sanning är påtaglig.
Men en sådan bön ingår dock på underbart sätt
såsom verksam faktor i Guds ledning av våra liv.
Ty den är en icke för Gud, men väl för bedjaren
nödvändig yttring av en sinnesart hos den
bedjande, som möjliggör Guds uppenbarelse för honom,
meddelandet och mottagandet av bönhörelsens
gudomliga gåvor och krafter.
Vem ser icke, att frågan om bön och bönhörelse
för oss mitt in i det svåraste av alla problem,
frihetsproblemet i hela dess omfattning, å ena sidan
frågan om den mänskliga frihetens plats i
världsloppets nödvändiga sammanhang och dess ställning
till Guds allmakt, å andra sidan frågan om Guds
levande, verksamma makt. »Bönhörelsen innebär
med hänsyn till sin fysiska möjlighet ingen annan
svårighet än förenandet av den gudomliga
världsregeringen med de förnuftiga varelsernas
självverksamhet.» (Monrad). Är frågan om den gudomliga
nåden och den mänskliga friheten i sin grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
