Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Om föräldrars förtrolighet med sina barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom om edra angelägenheter, förtroligt lägger fram
saker för honom och frågar honom till råds, att ni
vidare, när han träffar det rätta, gör därefter, som följde
ni just hans råd, samt, om detta visar sig lyckligt,
låter honom få berömmet därför. Detta kommer
ingalunda att försvaga eder myndighet men att stärka hans
kärlek och aktning för eder. Så länge ni själv
förvaltar er förmögenhet, kommer spiran fortfarande att
vila i edra egna händer, och er fadersmyndighet blir så
mycket säkrare, ju mer den stärkes av förtroende och
välvilja. Ty ni har ej den makt ni bör över honom,
förrän han blir mera rädd för att göra en så god vän
emot än för att förlora en del av det arv, han kan vänta
sig i framtiden.
98.[1] Om förtrolighet i tal kan vara passande för en
fader gentemot sin son, så kan ännu mycket mera en
informator nedlåta sig därtill med sin elev. All den
tid de äro tillsammans borde icke läraren använda till
att hålla föreläsningar för honom och i skolmästarton
diktera för honom, vad han skall göra och iakttaga.
Utan om läraren i sin tnr hör på eleven och vänjer
denne att resonera över det ämne, som förelagts
honom, så skola därigenom reglerna gå in lättare och
fastna bättre, och lärjungen skall få smak för studier
och undervisning. Han skall då börja värdera
kunskaper, när hån ser, hur de ge honom förmåga att tala om
olika frågor, och finner, hur nöjsamt och hedrande det
är att få deltaga i samtalet och ibland få gillande och
gehör för sina synpunkter. Särskilt beträffande moral,
klokhet och belevenhet borde man hänskjuta frågor
till honom och bedja honom avgiva sitt omdöme.
Sådant gör förståndet mera mottagligt än moraliska
satser, om också dessa förklaras aldrig så väl, och
fäster reglerna bättre i minnet till efterlevnad. På detta
sätt blir sinnet tillgängligt för verkligheten själv, som
fastnar där och behåller sin egen inneboende
beviskraft, medan däremot ord i bästa fall endast äro matta
framställningsmedel, icke ens så mycket som sanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
