Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att läsa.
148. När gossen kan tala, är det tid för honom att
börja lära sig läsa. Men i fråga om detta må det
tilllåtas mig att här återigen inskärpa, vad man mycket
lätt glömmer, nämligen att man bör vara mycket noga
med att det aldrig göres till ett åliggande för honom
eller att han betraktar det som ett besvärligt arbete.
Av naturen älska vi, som jag sagt, friheten ända från
vaggan och hava därför motvilja mot många saker av
intet annat skäl, än att de äro oss ålagda. Jag har
alltid haft för mig, att man skulle kunna göra
inhämtandet av kunskaper till en lek och vederkvickelse för
barn och att man skulle kunna få dem att längta efter
undervisning, om man framställde den för dem som
någonting hedrande och berömligt, ett nöje och en
vederkvickelse eller en belöning för att de gjort något annat,
och om de vidare aldrig finge bannor eller bestraffning
för att de försummat den. Vad som stärker mig i
denna min åsikt är, att det bland portugiserna till den
grad är ett mod och ett föremål för tävlan bland
barnen att lära sig läsa och skriva, att man icke kan
hindra dem därifrån, de lära det av varandra och äro
så ivriga därmed, som om det vore dem förbjudet. Jag
kommer ihåg, att jag en gång var hos en vän, vars
yngre son, ännu i småbarnsdräkt, icke lätt kunde fås
till boken (han lärde sig att läsa i hemmet av sin mor).
Jag tillrådde då att försöka ett annat sätt än att kräva
det av honom som hans plikt. I ett samtal, som vi nu
enkom började med varandra, så att han hörde det
men utan att vi togo notis om honom, yttrade vi
därför, att det var en företrädesrätt och förmån för
arvtagare och äldre bröder att få skolbildning, och att
detta gjorde dem till fina herrar, som alla tyckte om.
För yngre bröder vore det en ynnest, om man läte dem
få tillfälle till bildning. Att få lära sig läsa och
skriva vore mer, än som komme på deras lott: de kunde
få vara okunniga tölpar och bondlurkar, om de ville.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
