- Project Runeberg -  Tankar om uppfostran /
204

(1926) [MARC] Author: John Locke Translator: Josef Reinius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig någonting, för att dess bättre bereda rum för vad
han vill inplanta hos dem, på det att detta må mottagas
med uppmärksamhet och flit, varförutan det icke
kvarlämnas något intryck. Barnens naturliga läggning
gör dem benägna för att låta tankarna sväva omkring.
Endast det nya fängslar dem. Vad helst som ter sig
för dem som nytt, äro de strax ivriga att smaka på
men ha lika snart fått sitt lystmäte därav. De bli fort
trötta på samma sak och ha sålunda nästan all sin
glädje i förändring och omväxling. Det är emot
barnaålderns naturliga tillstånd att fästa sina flyktiga
tankar på en punkt. Antingen nu detta beror på
beskaffenheten av deras hjärna eller på rörligheten eller
ostadigheten hos deras livsandar,[1] som själen ej ännu
fullt behärskar, — så mycket är tydligt, att det för
barn är en plåga att hålla tankarna stadigt fast vid
någon sak. Varaktig och bibehållen uppmärksamhet är
en av de svåraste uppgifter, som kunna åläggas dem.
Därför bör också den, som kräver deras hängivna flit,
bemöda sig att göra, vad han förelägger dem, så
behagligt och angenämt som möjligt; åtminstone bör
han vara noga med att ej därmed förbinda någon
otrevlig eller skrämmande föreställning. Om barnen
ej komma till boken med något slags lust och smak
därför, är det icke att undra på, att deras tankar
ständigt dra sig bort från det, som väcker deras leda, och
att de söka få mer underhållning av trevligare saker,
efter vilka de då ofelbart gå på jakt.

Jag vet, att det är uppfostrares vanliga metod att
genom tillrättavisningar och tuktomedel sträva efter
att vinna lärjungarnas uppmärksamhet och få deras
tankar att hålla fast vid den föreliggande
arbetsuppgiften, om de finna dem aldrig så litet förströdda. Men
en sådan behandling framkallar säkert alldeles
motsatt verkan. Häftiga ord eller slag av läraren fylla
barnasinnet med fasa och skräck, vilka genast intaga
det helt och hållet och ej lämna rum för andra intryck.


[1] Jfr s. 29, not 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tankarupp/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free