Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grammatik. De veta ej ens, att det finnes något
sådant, än mindre gör man det till en uppgift för dem
att få undervisning däruti. Ej heller framhåller man
någonsin för dem deras eget språk som värt deras
omsorg och uppodling, fastän de dagligen använda det
och ej sällan under sitt kommande liv bedömas efter
sitt smakfulla eller otympliga sätt att uttrycka sig
därpå. De språk däremot, med vilkas grammatik de fått
sysselsätta sig så mycket, äro sådana, som de
förmodligen knappast någonsin skola få tala eller skriva,
eller — om nu detta vid något tillfälle skulle inträffa,
— så ursäktar man deras misstag och fel däruti.
Skulle icke en kines, som lade märke till detta slags
uppfostran, lätt nog kunna inbilla sig, att alla våra unga
herremän vore ämnade till att bli lärare eller
professorer i främmande länders döda språk och icke det
praktiska livets män, som skola tala sitt modersmål.
3. Det finnes ett tredje slag av män, som slå sig
på två eller tre främmande, döda och (såsom de bland
oss kallas) lärda språk, göra dem till sitt studium och
äro icke litet stolta över sin skicklighet i dem. Helt
visst böra de, som föresätta sig att lära något språk i
detta syfte och vilja göra det med vetenskaplig
noggrannhet, omsorgsfullt studera dess grammatik. Jag
skulle icke vilja bli missförstådd härutinnan, såsom
innebure detta ett underskattande av grekiskan och
latinet. Jag medger, att dessa äro mycket nyttiga och
utmärkta språk och att en man i denna del av världen
icke kan räknas bland de lärda, om de äro honom
främmande. Men det vetande en herreman i vanliga fall
skulle hämta för eget behov från de romerska och
grekiska skriftställarne, tror jag han kan ernå utan att
studera dessa språks grammatik; genom blott och bart
läsning kan han komma därhän att förstå dem
tillräckligt väl för alla sina ändamål. I vad mån det någonsin
ytterligare skall bli hans sak att söka få inblick i
någotdera språkets grammatik och vetenskapliga
finesser, det kommer han att själv kunna avgöra, när han
en gång företager sig ott studera någonting, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
