Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de för dem som barbariska, och intet främmande
tungomål synes detta lärda och skarptänkta folk ha
studerat eller uppskattat, ehuru det ej är tvivel om att de
lånade sin lärdom och filosofi utifrån.
Jag talar nu icke här mot studiet av grekiska och
latin, jag tror, att varje herreman bör studera dem och
väl förstå åtminstone latin. Men vilka främmande
språk en yngling än sysslar med — och ju flera han
kan, desto bättre —, så borde dock det, som han skall
vetenskapligt studera och sträva att kunna uttrycka
sig på med ledighet, klarhet och elegans, vara
moders-målet, och i detta syfte borde han dagligen övas däruti.
Naturfilosofi.[1]
190. Någon naturfilosofi såsom spekulativ vetenskap
ha vi enligt mitt förmenande icke, och kanske får jag
anse mig ha skäl för det påståendet, att vi aldrig skola
kunna göra den till en vetenskap. Naturens verk äro
uttänkta av en vishet och försiggå enligt lagar, som äro
alltför svåra för våra själskrafter att uppdaga eller för
vår fattningsgåva att begripa, för att vi någonsin
skulle kunna sätta dem i vetenskapligt system. Då
naturfilosofi är kunskapen om grundorsakerna,
egenskaperna och yttringarna av tingen, sådana de äro i sig
själva, så består den enligt min mening av två delar,
den ena omfattande andliga väsen jämte deras natur
och egenskaper, och den andra omfattande kroppar.
Den förra delen hänför man vanligen till metafysiken.
Men under vilken rubrik än betraktelsen av andliga
väsen kommer, tror jag den bör gå före studiet av
materien och kropparna, icke såsom en vetenskap, som
kan bringas i ett ordnat system och behandlas enligt
vetenskapliga grundsatser, utan som ett vidgande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
