Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och vetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BLAD UR MIN TANKEBOK
har dock bekännelsen, att den helst bäres som död
tro på läpparna med ett förströdt eller bortvändt
hjerta. Men otro i den betydelse, att man ingen-
ting tror, är ett ord utan innehåll. Na/ura a6/wrrel
a vacuc, naturen tål intet tomrum. Där ett sådant
i vårt innersta uppstår, inrusa spöken. Sä oskilj-
aktig är tron från menniskans innersta väsende, att
äfven den, som förnekar allt, dock slutligen måste
tro på sig sjelf. Fritänkarne bedraga sig: den Gud
de förneka återkommer ofelbart som afgud. Det
tidehvarf~ som dyrkade förnuftet, var ända till bräd-
darna uppfyldt af vidskeplig vantro. Du, som kallar
Gud en gammal barnsaga, knäfall för Cagliostro,
begär svar af de döda eller tillbed dig sjelf!
18~95.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
